Nyheter
Einar Ekström utses till ny vd
I januari ryktas det på stan att Lisebergs grundare och verkställande direktör Herman Lindholm är på väg att lämna nöjesfältet. Ryktet uppstår efter att annonser om en direktörstjänst på ett icke namngivet företag dyker upp i tidningarna. Lindholm tonar dock ner det hela och påpekar att liknande annonser förekommit tidigare.
- Vi vilja tills vidare bara inventera de förmågor, som kan tänkas finnas i vårt land, och som kunna vara kapabla att ta hand om nöjesfältet den dag jag drar mig tillbaka. Men det är inte aktuellt för närvarande, säger han till Ny Tid.
Faktum är att det är högaktuellt. På ett ledningsmöte den 25 november 1940 meddelar Lindholm att han har för avsikt att avgå vid lämplig tidpunkt under säsongen 1941, förslagsvis den 1 juli.
Så chefsbyte blir det. I förhandsspekulationerna nämns Lars Egge, operettsångare och tillika chef för Stora Teatern i Göteborg, skådespelaren Benkt-Åke Benktsson och Gösta Nygren, chefen för Furuviksparken. Men på styrelsemötet den 22 september tillkännages att bland 63 sökande går jobbet till försäkringstjänstemannen Einar Ekström. Han tillträder tjänsten den 1 juli 1942.
Cirkus på Liseberg
Stora friluftsscenen byggs om och ett stall byggs i anslutning till scenen. Det är cirkusdirektören Jean Houcke som leder föreställningen. Med sig har han 19 ädla arabhingstar med tillhörande ryttare.
Premiären är satt till 16 juli men två timmar innan föreställningen drar ett oväder in över parken. Regnet förvandlar manegen till lera och den kraftiga vinden lyfter soltaket på Huvudrestaurantens terrass. Premiären skjuts upp till 17 juli och då går det bättre. Cirkusen får finfin kritik i pressen.
Radiobåtarna drivs med karbid
På grund av bensinransoneringen under andra världskriget var Radiobåtarna stängd hela 1940. Inför, och under sommaren, experimenteras det därför med alternativa drivmedel. El provas och man gör även framgångsrika försök med acetylen, men det godkänns inte av Bränslekommisionen. Det slutar med att båtarna drivs med karbid.
Ett missförstånd gör att en uppgift sprids om att Liseberg tänker använda terpentin som bränsle. Något som väcker undran och missnöje bland framför allt fiskare eftersom användandet av terpentin strider mot gällande bestämmelser. Missförståndet reds dock ut.
På bilden provkör Lisebergs intendent Hardy Johansson och en mekaniker en karbiddriven båt i Mölndalsån.
Polletter införs på spel
För att få kontroll över alla pengar som är i omlopp vid nöjesparkens spel infördes sommaren 1940 ett system med tryckta vinstkuponger. Vid en utvärdering anser man att systemet är effektivt men att det medför mycket bokföringsarbete och att avräkningen med hyresgästerna är invecklad.
Lisebergs vd Herman Lindholm gör en omvärldsanalys och ser då att många använder metallpolletter som vinst. Fördelen med polletter är att avräkningssystemet blir enklare och att nya kuponger inte måste tryckas varje år. Beslut fattas därför om att börja använda polletter på Liseberg.
Införandet av vinstkupongerna var en följd av det krav från Drätselkammaren om att alla insatser, det vill säga omsättningen i spelen, skulle beskattas, i stället för bruttoinkomsten.
Kuriosa
Ett prispolitiskt ställningstagande
Denna säsong gör Liseberg ett ställningstagande angående priset på konsertbiljetter. Upprinnelsen är att Konsertbolaget kräver att biljetterna till en Jussi Björling-konsert ska kosta fem kronor, en mycket hög summa för en Lisebergskonsert. Lisebergs ledning beslutar därför att nöjesfältet alltid ska ha rätt att själva bestämma biljettpriserna, samt att om lokaler hyrs ut till andra arrangörer så ska Liseberg inte bli ett ”exploateringsfält för spekulativa affärsföretag på nöjeslivets område”.
Akut bränslebrist
Bränslebristen är stor, vilket gör uppvärmning av Rotundan, kontoret, växthusen och annat på nöjesfältet till en utmaning. Hittills har man eldat med avfall från reparationsarbeten men nu river man de fallfärdiga byggnaderna i gamla Lillköping och använder materialet till uppvärmning.
- För se Rotundan och dess uppvärmning har varit vårt stora sorgebarn denna vinter, men Lillköping kom som en räddande ängel, säger Lisebergs vd Herman Lindholm till Göteborgs Morgonpost.
Att man river i Lillköping beror även på planer inför nästa säsong. Det talas om ett "Forum" - ett nöjescenter med bland annat en ny dansbana. Planerna blir verklighet, 1942 presenteras det nya området med Kadriljen i centrum. I år står Lillköping oanvänt.
Som en förebyggande åtgärd inför nästa vinter köps 200-300 kubikmeter ved in under våren.
Liseberg håller stilen i krigstider
Trots, eller kanske tack vare, de oroligheter som andra världskriget för med sig fortsätter nöjena på Liseberg att locka besökare. Halvvägs in i säsongen meddelar nöjesparkens vd Herman Lindholm att gästfrekvensen är positiv.
- Visst är det jobbigare än vanligt att skaffa material och artister. Men det reder sig än så länge. Skulle vi jämföra våra siffror med förra årets, vore de lysande. Men det vore oriktigt, eftersom vi hade stängt en månad på grund av mörkläggningen. Toppåret 1939 nå vi inte upp till, men jämför man medelsiffrorna för femårsperioden 1935-39 med årets, så hävdar vi oss bra, säger han till Göteborgs-Posten i mitten av juni.
Solen värmer upp Lisebergsbadet
Bränslebristen påverkar även Lisebergsbadet. Den mängd som tilldelas badet räcker inte till att värma upp bassängvattnet, vilket gör att anläggningen öppnar först den 29 maj. Då har solen värmt upp vattnet till 18 grader. Bränslet används till att värma duscharna.
En nyhet på badet är att flera av de enskilda omklädningshytterna i damernas omklädningsrum byggs om till växelhytter. Detta för att kunna ta emot fler badande damer. Växelhytter finns sedan tidigare i herrarnas omklädningsrum. Med ombyggnationen finns det nu plats för 250 badande damer och cirka 750 herrar, totalt cirka 1 000 badande samtidigt.
Avgiften för en enskild hytt höjs med 10 öre till 60 öre. En växelhytt kostar 50 öre.
Bilden är från badets första öppetdag för sommaren. Kamrer Lindholm, som Lisebergs vd Herman Lindholm ofta kallas, betraktar premiärplaskandet.
Foto: Okänd, Göteborgs stadsmuseum/Hjörnearkivet.
Omtalad elcykel
En av årets snackisar är elcykeln som köps in under våren och som används flitigt av Lisebergs vd Herman Lindholm. Med den ”dyre rackar’n”, som Lindholm själv kallar hojen, förflyttar han sig inte enbart innanför Lisebergs grindar utan även ute på stan.
En första förbättring som Lindholm gör är att montera ett laddningsaggregat på cykeln. Ingreppet gör att han endast behöver en stickkontakt för att fylla på batteriet.
Cykeln omnämns i Lisebergs interna handlingar. Det är en så kallad N.V.-cykel som kostar 2 200 kronor när den köps av Nymans Verkstäder. Varken Lindholm eller hans rörelsebehov nämns. Det står, kort och gott: "I och för transporterna inom området".
Nej tack till utländsk cirkus
Cirkusen på Stora friluftsscenen är som sagt en av årets stora begivenheter. Men det finns de som vill stoppa uppträdandet på Liseberg. En av dessa är fru Baptista Schreiber som skriver till socialministern i syfte att hindra cirkusen. Anledningen? Att den är utländsk.
Nu ligger det inga främlingsfientliga motiv bakom skrivelsen utan fru Schreiber menar att ingen utländsk cirkus bör få komma till Sverige under rådande förhållanden. De inhemska cirkussällskapen har själva stora problem på grund av världsläget och förövrigt är svenska cirkusar förbjudna i utlandet. Men trots skrivelsen tillåts Jean Houckes cirkus att uppträda på Liseberg.
Reflektioner från Tyskland och Danmark
I vanlig ordning reser Lisebergs artistchef Benno Larsson utomlands för att knyta artister till sommarens föreställningar. I februari besöker han såväl tyska som danska teatrar. I Danmark, som vid det laget är ockuperat av Nazityskland, beskriver Larsson nöjeslivet som "påtagligt avmätt".
I Tyskland är förhållandet det omvända. Teatrarna är så översvämmade av publik att man får stå i kö tidigt på dagen för att få biljett. Larsson berättar att den allmänna uppfattningen bland den tyska befolkningen är att kriget ska vara vunnet inom tre månader.
- Livet i Tyskland gick annars i förvånansvärt normala gängor. Mörkläggningen med alla dess konsekvenser var givetvis en mycket deprimerande faktor, och under de två köttlösa dagarna i veckan hade man litet svårt att finna god föda, i all synnerhet som fisken under mitt besök på grund av ishinder icke kom in i tillräckliga kvantiteter. Såsom en liten kuriositet kan jag nämna, att för varje rätt på matsedeln numera anges vilka kuponger gästen skall avlämna, samt hur stort antal av dessa den eller den rätten kräver. Något riktigt kaffe finns ju inte, men ersättningskaffet har blivit mycket bättre sedan jag var där nere för ett år sedan, säger han till Ny Tid.
Som kuriosa kan nämnas att när Benno Larsson ska resa till Hamburg i december blir det stopp. De tyska myndigheterna beviljar inte inresetillstånd.
Kort och gott
Efter förra årets uppskjutna premiär öppnar Liseberg återigen på Valborgsmässoafton.
Även varuspelet Påfågeln är nytt för året. Här är vinsterna gjorda i svenskt silver, som knivar, gafflar och fat.
Huvudrestauranten byggs om invändigt. De nya dekorationerna i stora salen står Simon Lundell och Odd Lycke för medan Birgit Afzelius-Wärnlöf tagit sig an den angränsande lilla matsalen.
Bengtas Café får ett ansiktslyft av snickare och målare. Bland annat byggs ett regnskydd så att gästerna kan fika utomhus oavsett väderlek.
En affischtävling som avgörs. Vinner gör bidraget som kallas Lurblåsaren.
På grund av materialknapphet och höga byggnadskostnader är några större ny- eller ombyggnationer omöjliga.
En ordentlig gång- och körväg som leder upp på berget anläggs.
Kristidsnämnden skickar under vintern en hemställan om "frivillig stängning" av Rotundan. Då en längre stängning skulle innebära kostnader i form av skatt till orkestern, och då man anser sig klara värmehållning utan bränsletillskott, väljer Liseberg att endast ha stängt en dag.
Huvudkontoret byggs om och blir rymligare än tidigare.
I en av årets spelnyheter går det att slå knockout på motståndaren. Oklart vad spelet heter.
För första gången på 16 år spelar Göteborgs Symfoniorkester på Liseberg.
Ett rutstaket sätts upp mellan Forssjögårdens tomt och Lisebergsbadet.
Tidens tecken: Liseberg köper in 5 så kallade Al Capone-apparater.
Krigsvintrarna i början av 1940-talet är omtalade. I Göteborg är det så kallt att vattenledningar och klosetter frostskadas. Även avloppsledningar förfryser.
En vistävling anordnas. Allmänheten skickar in textförslag, gärna roligt och udda, som sjungs till en känd melodi. Bidragen framförs av sångare i Lilla paviljongen. Förstapriset är 25 kronor, tvåan belönas med ett säsongkort.
Året i bilder
Foto: Okänd, Göteborgs stadsmuseum/Hjörnearkivet.
Våren är kommen och Radiobilarna ses över. Under vintern förvarades de i Cabarethallen.
Foto: Okänd, Göteborgs stadsmuseum/Hjörnearkivet.
Påfågeln är en nyhet för alla spelsugna. Här testas lyckohjulet på pressvisningen den 29 april.
Foto: Okänd, Göteborgs stadsmuseum/Hjörnearkivet.
Markörerna på en av skjutbanorna snyggas till. De skapades av Gunnar Wallin (1896-1975), tecknare och mångårig medarbetare på Göteborgs-Tidningen.
Attraktioner
- Barnkarusellen
- Bergbanan
- Blå tåget
- Gungorna
- Ljudfilm
- Lustiga huset
- Radiobilarna
- Radiobåtarna
- Raketbanan Sista säsongen
- Spegelhallen
- Virvelvinden
Spel
- Automathall I
- Automathall II
- Excellentbanan
- Fiskdammen NY
- Flygbomben
- Färgspelet NY
- Hopplan
- Hästspelet
- Kinaspelet
- Konfektbörsen
- Kraftmätarna
- Krossen
- Luftgevären
- Mekaniska skjutbanan
- Pilkastningen
- Prisskjutningen
- Påfågeln NY
- Sporthallen
- Terrängskjutbanan
- U-båtarna
- Vågarna
- Zig-Zag
Lindholm sammanfattar
Lisebergs vd Herman Lindholm om säsongen som gick:
"I våras vågade vi inte ens drömma om en sådan lyckad säsong. Siffrorna närma sig glädjande rekordresultatet från alla tiders säsong 1939. Det var många faktorer, som lade våra pannor i bekymrade veck, när vi startade i våras. Arbetsmarknaden, affärslivet och förbindelserna med utlandet voro inte lovande, men trots detta har Liseberg klarat sig fint, och vi skulle vara riktigt nöjda, om allt annat i världen ville glädja oss lika mycket."
Göteborgs-Posten, 16 september.
Öppethållande: 30 april-15 september.
Entréavgift: 65 öre för vuxna och 30 öre för barn under 14 år (30 respektive 15 öre vardagar 15-18).
Antal besökare (exkl. försålda säsongskort): 1 028 817 (1940: 879 585).
Försålda säsongskort: 1 249 (1940: Inga).
Pris säsongskort: 12 kr för vuxna och 6 kr för barn under 14 år.
Bäst besökta dag: 31 maj, 23 724 gäster.
Sämst besökta dag: 12 maj, 1 000 gäster.