Byggnadens historia

Konserthallens ursprungliga namn var Kongresshallen och den byggdes till Jubileumsutställningen i Göteborg 1923. Som så mycket annat på utställningen var bygget försenat – 8 maj drog festligheterna igång men Kongresshallen slog upp portarna först den 31 maj. Invigningen firades med en festkonsert till toner av Göteborgs Symfoniorkester under ledning av Ture Rangström, Tor Mann och Wilhelm Stenhammar.
Sommaren 1923 var Göteborg kongressernas stad. Kongresshallen drog till sig delegater från hela världen och totalt arrangerades 193 kongresser i den väldiga hallen. Störst uppmärksamhet fick Nobelpristagaren Albert Einstein som den 11 juli pratade om sin berömda relativitetsteori, med Sveriges kung Gustav V i publiken.
I takt med att kongresserna minskade i antal ökade antalet konserter, vilket resulterade i namnbytet från Kongresshallen till Konserthallen. Under många år bestod det musikaliska utbudet av opera, operett eller instrumentalist, alternativt körsång eller symfoniorkester. Martin Öhman och Einar Beyron var stora operanamn på 1920-talet och de kom att följas av internationella stjärnor som Richard Crooks, Marian Anderson, Lawrence Tibbett, Jussi Björling och Birgit Nilsson.
Med tiden kom även andra musikstilar till tals. Edith Piaf, Maurice Chevalier, Evert Taube, Alice Babs, Stan Getz och Sonya Hedenbratt stod alla på Konserthallens scen. När pop- och rockmusiken växte sig stark kom även Jimi Hendrix, Cat Stevens, Beach Boys och Frank Zappa på besök.
Men Konserthallen var inte enbart en plats för kongresser, sång och musik. Redan 1924 användes den till dans, då under namnet Danshallen. Det dansades även vintertid när Liseberg var stängt. Så höll det på fram till 1940 då Rotundan (senare Rondo) invigdes.
Med dans i Konserthallen hoppades kommunpolitikerna kunna stävja de ungdomsproblem som fanns vid tiden. Tanken var att dans under ordnade former skulle ersätta de dansklubbar som bedrev en "fullkomligt okontrollerad nöjesverksamhet", som det står i en tidningsartikel från 1942.
– Det dröjde inte så länge förrän klubbarna försvunnit och nog anser jag, att det var ett stort socialt framsteg, sa Lisebergs vd Herman Lindholm i samma artikel.
Konserthallen användes även som utställnings- och evenemangslokal där allt från rymdraketer och frimärken till blommor och bilar visades upp.
Konserthallens utformning

Lisebergs chefsarkitekt Arvid Bjerke berättade att han fick hjälp av en finne och en afrikan när Konserthallen skapades.
Finnen som Bjerke syftade på var den världsberömda arkitekten Alvar Aalto som enligt uppgift formade byggnadens djärva yttre design. I en intervju många år senare hävdade Aalto att hans roll i utformningen var marginell.
Vad afrikanen beträffar har namnet fallit bort, men enligt uppgift förde han ritningarna vidare till Durban i Sydafrika. Där finns, eller åtminstone fanns, en saluhall som är en kopia av Konserthallen.
Dessutom deltog målaren Arvid Jorm i utformningen. I en GP-artikel från den 29 maj 1923 (två dagar innan invigningen) går att läsa att "det festliga skärpes av artisten Jorms lekande dekorationer i ett blått som lånats från den nordiska sommarhimlen."
Den ödesdigra branden

Foto: Okänd, Göteborgs stadsmuseum/Hjörnearkivet.
På kvällen den 9 oktober 1973 började det plötsligt att brinna i Konserthallen. Samtidigt förberedde medlemmar ur Göteborgs Bilsportförbund en stundande bilutställning. Branden startade bokstavligt talat bakom ryggen på det 50-tal personer som befann sig i lokalen. En av dem var chauffören Lloyd Hjärth.
– Jag höll på att bära in utrustning för en miniracerbana som vi skulle ha uppe på scenen. Tredje gången jag gick in fick jag se rök bakom bakre scenväggen. Fyra meter upp mynnade två runda hål rätt ut från den bakre väggen. Ur dessa hål kom elden som från två blåslampor, sa han till GT.
Inom kort var Konserthallen övertänd. Brandkåren fick fokusera på att förhindra att elden spreds till andra byggnader.
Branden uppstod i en del av hallen där inga människor befann sig. Därmed kunde slarv med tändstickor eller glömda kokplattor uteslutas. Man kom fram till att den inte var anlagd. Det mesta talade för någon form av elfel.
Kuriosa

Foto: Okänd, Göteborgs stadsmuseum/Hjörnearkivet.
- 1943 föreslogs att en stor elektrisk klocka skulle placeras på byggnadens framsida. Förslaget blev aldrig verklighet.
- Lurblåsarna i gips ovanför entrén byttes ut inför säsongen 1953. Det ansågs inte längre lönsamt att reparera de skador som Göteborgsvädret orsakat de gamla. De nya gipsfigurerna, som precis som tidigare var sex till antalet, kostade enligt uppgift tusen kronor styck.
Fakta

Namn: Konserthallen (även Kongresshallen, Musikhallen och Danshallen)
Höjd: 17 meter
Längd: 50 meter
Arkitekter: Arvid Bjerke och Alvar Aalto
Konstnär: Arvid Jorm