Nyheter
Foto: Okänd, Göteborgs stadsmuseum/Hjörnearkivet.
Lindholm slutar, Ekström tillträder
Den 1 juli går Lisebergs vd Herman Lindholm i pension. Han efterträds av Einar Ekström som tidigare arbetade inom försäkringsbranschen. Herman Lindholm var stadsfullmäktiges ordförande och Göteborgs ledande kommunalman innan han lämnade dessa poster för att helhjärtat ägna sig åt Liseberg. Han var inte bara initiativtagare till Liseberg utan även dess första ledare. Herman Lindholm personifierade Lisebergs idé. För honom var Liseberg hans ungdoms dröm, den klasslösa nöjesparken med dansbanor, tingeltangel och försäljning men också vackra byggnader, blommor, strålande ljus, teater, konserter och varietéer.
Tanken är att Ekström redan från 1 april ska gå in som vice vd och arbeta tillsammans med Lindholm. Men först den 3 maj blir Ekström tillgänglig eftersom han på våren blir inkallad till militärtjänstgöring.
På en tidnings fråga om vad som varit roligast under hans 19 år vid rodret svarar Lindholm: "[...] att företag, som ansetts önskvärda men hopplösa att genomföra ändå lyckats. Dit hör Cabarethallen, som blivit en förstklassig varietéscen trots billigast tänkbara entréavgift och 'Veckans revy' som vissa tvivel till trots slagit igenom på ett anmärkningsvärt sätt och nu ger 20 föreställningar per vecka."
För att visa sin uppskattning belönar Lisebergsledningen Lindholm med en hedersgåva på 10 000 kronor, pengar som betalas ut i två omgångar - 1943 och 1944.
Succé för nyheten Veckans revy
Ett nytt inslag i Lisebergs programutbud är Veckans revy. Det är Nya Folkans ledare Nisse Jonsson som sätter upp entimmes revyer i den gamla Gycklarhallen som inför säsongen byggs om till en intim revylokal. Föreställningar ges två gånger varje vardag och tre-fyra gånger på lördagar och söndagar.
Den första revyn, Luftigt och lustigt som har premiär på Valborgsmässoafton, blir en stor succé. Två planerade föreställningar blir tre på allmän begäran och lokalen är vid samtliga packad som en väl behandlad sardinburk. Vad ingen vet då är att Veckans revy bli ett fenomen på Liseberg och spelas till och med sommaren 1982.
Tak över huvudet på Polketten
Sedan 1926 har det dansats under bar himmel på Polketten, men i år behöver ingen oroa sig för regn. Gamla Polketten rivs och ersätts av en ny, försedd med såväl tak som ett sprillans nytt parkettgolv.
- Man kan inte låta ett dyrbart parkettgolv ligga öppet för väder och vind, säger Lisebergs avgående vd Herman Lindholm till Ny Tid under vintern.
Tanken är att Polketten ska bada i ljus, men eventuellt sätter restriktioner på elektriskt ljus käppar i hjulet. Restriktionen gäller affärer och biografer. Frågan om vilken kategori Liseberg tillhör diskuteras inför säsongsstarten.
Trots taket och det nya golvet är Polketten fortfarande för liten för att tillgodose alla danslystna. Därför kompletteras Lisebergs tre nuvarande dansbanorna Polketten, Stora dansbanan (Jazzen) och Rotundan med nyheten Kadriljen.
Foto: Okänd, Göteborgs stadsmuseum/Hjörnearkivet.
Kadriljen – Lisebergs nya dansbana
Området i före detta Lillköping byggs om och kallas numera Södra terrassen – en modern nöjesplats med dansbanan Kadriljen och serveringsverandor. På Kadriljen ska det, i likhet med Polketten, dansas gammaldans och den blir ett välkommet komplement för alla som inte får plats på Polketten under helgerna. Den nya dansbanan är förövrigt endast öppen under just lördagar och söndagar. Planer finns även att bygga en miniatyrmanege för barn i området.
Foto: Okänd, Göteborgs stadsmuseum/Hjörnearkivet.
Olycka i Mont Blanc
Vid 21-tiden den 17 juni inträffar en olycka i nya åkattraktionen Mont Blanc. En man slungas ut under åkturen och slår sig illa. Han förs till Sahlgrenska sjukhuset, där krossår i huvudet samt hjärnskakning konstateras.
Orsaken till olyckan är ett fel i upphängningsanordningen till den gondol som man färdas i. Attraktionen stängs omedelbart men öppnar igen när felet åtgärdats.
Startskottet för barnens Liseberg
I början av 1940-talet, och kanske framför allt under innevarande säsong, sker en strategisk förändring i Lisebergs styrelserum: för första gången hamnar Lisebergs yngsta gäster i fokus.
Ett studiebesök i Furuviksparken i Gävle under sommaren övertygar ledningen om att en satsning på barnen är rätt väg att gå.
- Det är en affär både på kort och lång sikt. Det har redan visat sig att om vi kan få besöksfrekvensen mera spridd över hela tiden, etablissemanget är öppet, så är det bra för alla parter, säger Lisebergs nya vd Einar Ekström till Göteborgs-Posten.
Studiebesöket visar att det faktiskt går att locka föräldrar med barn tidigt på dagen, något som provas med framgång under sommaren. Det är det kortsiktiga målet som Ekström pratar om.
- På lång sikt kommer Liseberg att så att säga föda upp en stampublik, som i sin tur kommer att ta sina telningar med sig till Liseberg, där pappa eller mamma ”hade så roligt i sin barndom”, säger han.
Så rätt han fick, den gode Ekström.
Barnsatsningen inleds 1943 med barnens travbana Lilla Åby, paradorkestern Lisebergspojkarna och den nya barnscenen i övre parken. Satsningen pågår än idag.
Kuriosa
Premiär för allsång på Liseberg
Fredagen den 20 augusti samlas uppemot 3 000 personer vid Spegeldammen för att sjunga allsång tillsammans. Något liknande har aldrig inträffat innanför Lisebergs grindar. Leder sången gör Sven Lilja, mannen som introducerade allsången i Sverige och som drog igång Allsång på Skansen 1935.
- I kväll ska ni inte vara rädda fast polisen tittar på. Nu är ni här för att sjunga!, säger han, enligt Göteborgs-Posten, innan han drar igång "I sommarens soliga dagar".
Och sjunger gör de, och krokar arm, både på Liseberg och i Slottsskogen denna allsångshelg. Sven Lilja, som utomhusdebuterar i Göteborg, är imponerad av sångkören.
- Jag begriper inte varifrån göteborgarna har fått sitt rykte för stelhet. Jag har haft allsång inomhus här tre gånger förut, och alltid har det varit roligt, säger han till Göteborgs-Posten.
Idén till allsång på Liseberg kommer från nytillträdde vd:n Einar Ekström. Han är naturligtvis nöjd över det stora intresset och utesluter inte att allsången blir ett permanent inslag i framtiden. Till att börja med fortsätter man att sjunga på lördagen.
Första danskursen arrangeras
I november tas beslut om att på försök anordna övningsdans i Rotundan under ledning av erfarna instruktörer. Entréavgiften ska vara låg och förslagsvis ska dansen äga rum på tisdagar. Om behov finns kan det även bli tal om extra danskvällar, förslagsvis på fredagar.
Liseberg billigare än övriga folkparker
På försommaren meddelar Lisebergs avgående vd Herman Lindholm att entréavgiften till folkparkerna runt om i landet i genomsnitt har höjts till 75 öre för vuxna, att jämföra med Lisebergs avgift på 65 öre. Först tio år senare, 1952, höjer Liseberg entréavgiften till 75 öre. 1946 sänks den till och med till 50 öre.
Färg en bristvara ...
Det är brist på det mesta under kriget. Så även målarfärg. Lisebergs ledning får anstränga sig ordentligt för att försöka övertyga industrikommissionen att den önskade mängden färg behövs.
- Det har varit ganska besvärligt att rusta upp för säsongen denna gång, berättar Lisebergs vd Herman Lindholm för GT. Allt har vi inte kunnat gå över som förr om åren, men där folk vistas mest ha vi snyggat upp och gjort fint så långt sig göra låter. Där inte målarfärgen räckt till ha vi tvättat rent i stället.
... men cigaretter finns
Ute på stan får man vara glad om man kommer över ett par lösa cigaretter. I tobakskioskerna på Liseberg däremot säljs hela paket! Något som verkligen uppskattas av alla rökare.
Rökt för kupongfria cigaretter
På tal om cigaretter ... Under andra världskriget är dessa, i likhet med flera andra varor, en bristvara. Detta utnyttjas av en spelinnehavare på Liseberg. För att locka till spel i sin automat finns cigarettpaket i vinstsortimentet. Med lite tur kan man vinna en present, och med ytterligare lite tur innehåller paketet de eftertraktade rökverken.
Naturligtvis är detta olagligt, så när Lisebergsledningen får nys om saken sätter man stopp för verksamheten.
- Automaterna äro saker som Liseberg inte svarar för - folk får alltså hyra rättigheterna hos oss - men det är ju givet att detta med cigarretterna måste stoppas, säger Lisebergs vd Einar Ekström till Göteborgs Morgonpost.
Oklart vilken spelautomat det rör sig om. Förhoppningsvis dyker informationen upp när vi gräver i Lisebergs digra arkiv.
Foto: Okänd, Göteborgs stadsmuseum/Hjörnearkivet.
Tyska gevär på skjutbanorna
På de nyare skjutbanorna (På vakt, Terrängskjutbanan med flera) används tyska övningsgevär, av samma typ som rekryterna använder ute i fält. Ett gevär går på cirka 100 kronor, inget billigt krafts med andra ord, och dessa vårdas och ses över i Lisebergs vapensmedja efter säsongens slut.
En skjutbaneföreståndare som Göteborgs-Tidningen pratar med berättar att det oftast är äldre herrar som skjuter. Även middagsätande större sällskap är vanligt förekommande. Om resultatet blir bra skjuts gärna en, eller flera, omgångar till. Om inte skyller skytten på geväret, ljuset, snuva eller annan lämplig ursäkt.
Föreståndaren säger också att göteborgarna i allmänhet skjuter bra och att säkerheten har förbättrats sedan det blev förbjudet för berusade människor att skjuta. Förr kunde det vara direkt farligt, både för markörer och publik.
Ingen medhavd mat på badet
Det är ingen idé att skicka med barnen medhavd mat till Lisebergsbadet. Det får en mamma från Mölnlycke bittert erfara då hon låter dottern och hennes två kompisar bada medan hon själv passar på att handla i stan. Det framgår av en insändare i Göteborgs-Posten den 4 augusti.
Kvinnan berättar att hon hade tre småttingar med sig till Göteborg. Medan dagen ägnades åt diverse inköp fick barnen roa sig med bad. Eftersom hon visste att handlingen skulle ta lång tid fick barnen med sig en liten portfölj med smörgåsar.
De skildes åt vid badet klockan elva och först vid femtiden var kvinnan tillbaka. ”Döm om min förvåning och indignation, när jag då får veta att ungarna inte fått en matbit i sig på hela dagen!”, skriver hon. Motiveringen var att ingen medhavd mat var tillåten. Endast produkter från badets konditori fick ätas på området.
Kvinnan finner detta orimligt. Särskilt i krigstider. ”Brödkupongerna äro inte så rikliga, att man kan använda några av dessa till resturangkort, och för de flesta blir det dyrbart att låta barnen äta kupongfria varor, som t.ex. bakelser, när de skola gå och bada”, skriver hon.
Hon vädjar till Lisebergs ledning att tillåta medhavd mat. Svaret blir att det inte är möjligt eftersom badet då skulle bli ”ockuperat av ungdomar”.
Nej till vintervarieté i Cabarethallen
Stockholm har Chinavarietén. Så varför kan inte Göteborg ha vintervarieté, förslagsvis i Cabarethallen på Liseberg? Tanken är god, men inte lönsam, enligt Lisebergs vd Einar Ekström.
- Cabarethallen drar mycket folk till Liseberg, som kanske inte annars skulle komma. Sedan är det troligt att de lägger ner en del pengar på andra attraktioner, vilket de naturligtvis inte skulle kunna göra, om nöjesfältet är stängt. Skulle vi under sådana förhållanden ge föreställningar i Cabarethallen, så måste biljettpriserna bli mycket högre. På Chinavarietén måste man ju betala 5:50 för de dyraste biljetterna. Nej, har vi hållit på i fyra månader för 1:25, så får det räcka, säger han till Göteborgs Morgonpost.
Ingen ungdomsgård på Liseberg
En ungdomsgård på Liseberg? Ja den frågan debatteras flitigt efter säsongen. Extra tyngd får den då avgående vd:n Herman Lindholm berättar att Lisebergs styrelse minsann diskuterat möjligheten och att ritningar finns.
Många tycker till, för behovet av en ungdomsgård finns. Vuxenvärlden vill förhindra att stadens ungdomar driver omkring. Men att placera den på Liseberg, är inte det riskabelt?
- Det är naturligtvis farligt att vänja ungdomarna att gå till Liseberg även om det blott blir till den ideella ungdomsgården. Den, som kommer dit, har lätt för att vara med också om andra attraktioner och så kan ungdomarna lätt dragas in i ett förflackande nöjesliv, säger Brita Edmark, andra sekreterare i KFUK, till Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning.
Till sist sätter Lisebergs nya vd Einar Ekström ner foten. Han förklarar att planerna inte alls är så långt gångna som det framställs.
- Det verkliga förhållandet är, att projektet inte behandlats i Lisebergs styrelse, men väl i vintras i dess arbetsutskott, där frågan inte föranledde någon åtgärd på grund av de starka betänkligheter som då framfördes mot förslaget, säger han till Göteborgs-Tidningen.
Ekström är dessutom missnöjd med beskrivningen av Liseberg som en plats för ”jazz, porslinskrossning och annat tingeltangel”.
- Vi nedlägga ett mycket intresserat arbete och stora kostnader på musik, sång, artister i världsklass, blommor, fyrverkerier och ljuseffekter, säger han till Ny Tid.
Som kuriosa kan nämnas att drygt 30 år senare benämns Liseberg som "Sveriges största ungdomsgård" i officiella handlingar.
Smått och gott
- Skjutbanan På vakt är ny för året.
- Cirkuselefanten Nelly uppträder på Liseberg för första gången.
- Den 21 juni inträffar en blodig olycka i Lustiga huset. En kadett gör, av oklar anledning, ett hopp och landar i en glasruta som krossas och skär upp hans arm. Mannen återhämtar sig senare på Sahlgrenska sjukhuset.
- Ebba Eggers tar över driften av Tyrolerhallen efter sin make Axel Eggers som går bort detta år.
- Lilla Varietén moderniseras.
- Bergbanans beklädnad repareras och förbättras. Arbetet utförs av Odd Lycke och Simon Lundell, konstnärerna som dekorerade originalklädseln.
- Maskingevärsbanan Kulsprutan är ny för året. Detsamma gäller spåautomaten Uranus.
- Liseberg skänker 100 biljetter till Lisebergsbadet till kommittén för Norskehjemmet, som tar hand om norska flyktingar i Göteborg.
Spel
- Automathall I
- Automathall II
- Bilspelet NY
- Clippern NY
- Excellentbanan
- Fiskdammen
- Flygbomben
- Färgspelet
- Hopplan
- Kinaspelet
- Konfektbörsen
- Kraftmätarna
- Krossen
- Kulsprutan NY
- Luftgevären
- Mekaniska skjutbanan
- Pilkastningen
- Prisskjutningen
- På vakt NY
- Påfågeln
- Sporthallen
- Terrängskjutbanan
- U-båtarna
- Vågarna
Attraktioner
Året i bilder
Foto: Okänd, Göteborgs stadsmuseum/Hjörnearkivet.
De vita bänkarna, som varit med sedan starten 1923, plockas fram och görs i ordning inför premiären. Kriget är ständigt närvarande, likaså skyddsrummen runt om i parken.
Foto: Okänd, Göteborgs stadsmuseum/Hjörnearkivet.
Den egentillverkade skjutbanan På vakt är ny för året. Målet är att träffa de neddimpande fallskärmshopparna.
Foto: Okänd, Göteborgs stadsmuseum/Hjörnearkivet.
Balettruppen Scala Girls, för tillfället utklädda till cirkushästar, väntar på sin tur att få dansa ut på scen. Under hela juni månad uppträder de i Cabarethallen.
Foto: Okänd, Göteborgs stadsmuseum/Hjörnearkivet.
1-31 juli är det Cirkus Altenburg på Stora Scenen. Här visar direktör Altenburg upp en av flera hästar som medverkar i cirkusen.
Foto: Okänd, Göteborgs stadsmuseum/Hjörnearkivet.
Trampolinen på Lisebergsbadet är populär. Barnen hänger i klasar efter språngbrädan för att störta ut i bassängen.
Foto: Okänd, Göteborgs stadsmuseum/Hjörnearkivet.
Elefanten Nelly gör stor succé när den leder Barnens dagparaden som går genom Göteborg i början av september. Det är även Nelly som visar upp sina konster på bilden högst upp sidan.
Foto: Okänd, Göteborgs stadsmuseum/Hjörnearkivet.
Snart dags för det traditionsenliga avslutningsfyrverkeriet. På altanen bakom Stora Friluftsscenen förbereds bomber i mörsare och glorior monteras på stativ.
Foto: Okänd, Göteborgs stadsmuseum/Hjörnearkivet.
Avslutningsfyrverkeriets slutnummer, "vattenfallets" praktfulla ljusridå.
Foto: Okänd, Göteborgs stadsmuseum/Hjörnearkivet.
När sommar blir till höst och karusellerna tystnar tar dansen på Rotundan vid.
Foto: Okänd, Göteborgs stadsmuseum/Hjörnearkivet.
Väskgarderoben på Rotundan, där åtminstone 450 väskor förvaras. Göteborgs-Postens utsända beundrar flickornas förmåga att utan tvekan känna igen sin egen väska. Det är trångt värre i garderoben när orkestern tar paus.
Ekström sammanfattar
Lisebergs vd Einar Ekström tycker till om säsongen som gick:
”Det är särskilt augusti- och septembermånaderna, som givit gott resultat”, säger Ekström om det faktum att man sånär lyckades slå publikrekordet från 1939. Han säger vidare att ”nu har vi förstås tjänat på det dåliga vädret, som hindrat folk att resa till landet eller lockat dem tillbaka till staden tidigare än vanligt. Dessutom ha vi ganska ofta haft riktigt ’lisebergsväder’ med regn på förmiddagen och vackert på kvällen.
Framför allt bidrog underhållningsprogrammet till framgången. ”Vi ha ju också haft bra program hela säsongen, särskilt på friluftsscenerna. Anita Kittners trampolinhopp, Altenburgs Hästar och svajmastfenomenet ha naturligtvis bidragit till publikfrekvensen. Sist men inte minst bör väl också nämnas elefanten Nelly. Han (hon, reds anm.) har blivit en verklig publikattraktion, som särskilt lockat barnen.
Och så får vi inte glömma Jussi! ”Att man är intresserad även av annat det märktes förresten, när 5 000 personer, som inte fått plats i Konserthallen, stodo runt Spegeldammen för att höra Jussi Björling. Sådant drar hit en önskvärd publik, som inverkar uppfostrande på den som möjligen behöver uppfostran.”
Göteborgs Morgonpost, 16 september 1942.
Fakta
Öppethållande: 30 april-15 september.
Väder: Solfattig och kylig sommar. Det bidrog säkert till att göteborgarna valde att stanna kvar i stan.
Entréavgift: 65 öre för vuxna och 30 öre för barn under 14 år (30 respektive 15 öre vardagar 15-18).
Antal besökare (exkl. försålda säsongskort): 1 205 964 (1941: 1 028 817).
Försålda säsongskort: 1 517 (1941: 1 249).
Pris säsongskort: 12 kr för vuxna och 6 kr för barn under 14 år.
Bäst besökta dag: 6 september, 29 479 gäster.
Sämst besökta dag: 5 maj, 806 gäster.