Arbetet påbörjas
Första mötet
Den 28 september träffas utställningens utskott för “Idrott, Nöjen, Restauranter, Reklam m.m.” för första gången. Närvarande är kammarherre Carl Lagerberg (ordförande), kamrer Karl Blackstadius, kamrer Herman Lindholm och grosshandlare Thor Anker.
Blackstadius dör 1917 och sjukdom tvingar Anker att sluta. De ersätts av dispaschör Conrad M. Pineus, direktör Douglas Levisson och bankdirektör Axel Fromell. Även hovrättsnotarie P.O. Wigelius ingår i utskottet under en tid.
Herrarna anser att enbart arbetet med nöjen och restauranger är så krävande att eget utskott bör bildas för dem. Så sker den 15 december 1916 och från den dagen är nöjesfältet det nybildade utskottets ansvar.
Nöjesfältet bör byggas på Liseberg
Två områden är aktuella som plats för utställningens nöjesfält: Liseberg och Carlsberg (ungefär där Carlanderska sjukhemmet senare ska komma att byggas).
Efter ett studiebesök den 2 oktober konstateras att Carlsberg är en smal sluttande svacka som upptar fuktighet från det intilliggande berget. Det krävs omfattande dränerings- och planeringsarbeten för att färdigställa området. Planteringar saknas och ytan anses väl liten för ett nöjesfält.
Liseberg beskrivs som ett område uppdelat i en bergsplatå, med naturlig park, och en större slätt med mycket vackra planteringar.
Ett permanent nöjesfält?
Det finns en stor fördel med Liseberg. Det går att bygga utan att behöva riva efter utställningens slut. Nöjesfältet kan ”få kvarstå för att för framtiden fylla det länge kända behovet av ett slags folknöjesetablissement”, som det står i utskottets protokoll.
Nackdelen med Liseberg är att det inte ligger i direkt anslutning till resten av utställningsområdet (Johanneberg). Men med dagens teknik, resonerar man, bör kommunikationen mellan de båda områdena inte utgöra ett problem. Redan nu diskuteras en luftbana. Om en sådan blir för dyr kan en provisorisk bro byggas över Södra vägen, från Johanneberg till Liseberg.
Foto: Okänd, Göteborgs stadsmuseum/Hjörnearkivet.
Liseberg år 1916. Huvudstråket skär rakt igenom området, mellan byggnaderna som var familjen Nonnens hem under 1800-talet. Den större är förvandlad till Lisebergs Wärdshus när utställningen väl öppnar. 1916 bor arkitekten Eugen Thorburn (Kungsportsbron, Lundenskolan med mera) med familj i bostaden.