Om attraktionen
1932-1936
I juni 1932 bestämdes det att Liseberg, i samarbete med Sala Karusellfabrik, skulle bygga ett spöktåg på Karusellplatsen i nöjesparkens centrala delar. Därmed inleddes den snåriga följetången om Spöktåget och Blå tåget. Vid flera tillfällen bytte attraktionen såväl namn, från det ena till det andra, som utseende.
Premiäråret, 1932, drev Liseberg Spöktåget tillsammans med nyss nämnda Sala Karusellfabrik. De två följande åren hyrde Liseberg attraktionen av herr Hans Sturm. 1935 köpte Liseberg slutligen Spöktåget av Wilhelm Moberg i Borlänge, som hade köpt det av herr Sturm. Moberg ska inte förväxlas med sin namne författaren. 1936, Spöktågets sista år på ett bra tag, hyrdes attraktionen av Ernst Bauer, samma man som ansvarade för Utställningsteatern i samband med Jubileumsutställningen i Göteborg 1923.
På hösten 1936 reste Lisebergs inspektör Hardy Johansson till Tivoli i Köpenhamn för att bland annat studera attraktionen Blå tåget. I januari 1937 beslutades att Spöktåget skulle byggas om och byta namn till just Blå tåget. Bortsett från ett kort inhopp 1949 dröjde det 20 år innan Spöktåget var tillbaka i parken.
1949
1956-1957
Sex år senare, 1956, byggdes Blå tåget om och bytte namn till, just det – Spöktåget.
”Fasaden blir förvandlad till ett enda stort lokomotiv med skorstenar, hjul och allt. I ö:et på Spökhuset blir det en klocka, däröver en skeppsklocka som kommer att klämta varje halv- och heltimme samtidigt som lustiga figurer kommer att visa sig”, skrev Göteborgs-Posten inför premiären 1956. Konstnärerna Eric Söderberg och Carl Johan Ström stod för designen.
1958 var det dags för nästa ombyggnation. Den gången förvandlades Spöktåget till Spökslottet och därmed tog sagan om Spöktåget slut, för efter Spökslottet följde ännu en period med Blå tåget.