Premiärrevyn sågades
Tanken var att Utställningsteatern skulle öppna den 8 maj 1923, men i likhet med mycket annat på Jubileumsutställningen var bygget inte klart i tid. Premiären av revyn, med den tydliga titeln Revyn, sköts därför upp en dag. Producent och teaterdirektör var Ernst Bauer, bror till trolltecknaren John Bauer. Hans revyvana kom från Nya Teatern vid Järntorget där han hade satt upp populära föreställningar i Axel Engdahls anda. Manus skrevs av den, som det tycktes, allvarlige skådespelaren vid Lorensbergsteatern Gabriel Alw. Det var framför allt den sistnämndes texter som fick mest negativ kritik. Göteborgs-Postens recensent skrev exempelvis:
”Man satt och önskade sig att vara utlänning och kemiskt ren från kunskaper om svenska språket. Då hade kanske fiaskot varit mindre genomskinligt.”
Allvarlige Alw kunde uppenbarligen inte skriva roande underhållning. Såväl publik som recensenter var rörande överens om att Revyn var ett rejält magplask. Eller vad sägs om följande rader ur Göteborgs-Tidningen:
”Stämningen i salongen var minst sagt kylig. Om detta berodde på att det var fruktansvärt kallt, så att man tvangs ta på ytterplaggen eller på att revyn var tråkig från göteborgssynpunkt sätt må lämnas därhän. Det sannolika är, att båda dessa orsaker samverkade så intensivt, att man med våldsam spänning inväntade slutet.”
Revyn spelades bara två gånger. Eller en och en halv, om vi får tro sångerskan Hillevi Stenhammar, dotter till kompositören Wilhelm Stenhammar, som medverkade i den.
– Premiärkvällen satt publiken kvar båda akterna. De hade inget val. Bänkarna var så nymålade att publiken satt fast och de flesta fick klippas loss efteråt. Andra spelkvällen var bänkarna torra. Då gick publiken efter första akten, berättade hon många år senare.
Revyn ersattes av Revy-Kabaret som fick ett positivt mottagande. Men för Ernst Bauer fortsatte motgångarna. Först hamnade han i bråk med revyförfattaren Emil Norlander om Utställningsteaterns kommande revy och snart lämnade han både Utställningsteatern och Nya Teatern eftersom han inte kunde betala personalens löner. Stämningarna haglade och ett rättsligt efterspel följde.
Utställningsteatern hämtade sig efter den kaotiska inledningen. Efter Revy-Kabaret följde den uppskattade revyn Bara utställningen och senare bjöds det på cirkus i form av Cirkus Novello. Efter Jubileumsutställningen stod teatern ofta oanvänd. Ny vind i seglen fick den först 1926 under nya namnet Cabarethallen.
Om teatern
Utställningsteatern byggdes på fyra månader och ritades av ingenjör Carl Ritzén. Byggnaden var av trä och påminde om den sju år äldre Lorensbergsteatern med trätrappor genom en arkad av sex träpelare. Lokalen rymde 1 200 personer på en sluttande parkett. Knut Ström, regissören från Lorensbergsteatern, svarade för scenkonstruktionen. Där fanns rundhorisont och ett för tiden aktningsvärt belysningssystem. Scenhuset hade ordentlig höjd och scenbredden var över 15 meter.